Nej, tack.
Det är en ständigt återkommande fråga. Oftast börjar det med att man blir tillfrågad om man vill ha en kopp kaffe. Jag tackar nej och säger att jag aldrig lärt mig dricka det. Då kommer alltid samma följdfråga: "Vill du ha te då?". Nej, inte det heller. För mig är dom synonyma - båda är beska och smakar äckligt.
Att ge ett litet barn kaffe eller te för första gången brukar inte resultera i någon väldig succé. Det är ingen smak som dom flesta naturligt gillar, utan man måste lära sig att dricka det. Det är precis som man lär sig att röka cigaretter eller att dricka sprit, och det är det heller inte någon unge som föds med förkärlek till.
Det blir inget kaffe eller te för min del och det är inget konstigt med det. Uppfattat?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
När jag var barn älskade jag kaffe. Fast jag fick inte dricka så mycket för mina föräldrar. Sen nån gång slutade jag tycka om kaffe. Idag dricker jag inte kaffe alls. Men te gillar jag.
Ojdå. Där ser man! Jag tror inte jag känner till nån enda person (förutom möjligen dig då) som inte behövt lära sig tycka om kaffe, utan tyckt om det redan från första smaktillfället.
jag tycker det är konstigt att man på nåt vis "måste" LÄRA sig att dricka något som man oftast inte spontant tycker är gott...varför ska det vara så? kan man inte bara få dricka det som är "naturligt" gott!
Ja, det var lite så jag menade med inlägget. Det är kanske så att folk kanske är ute efter en kemisk reaktion istället för en naturligt tilltalande smak?
Skicka en kommentar