Jag tror att det finns en massa undangömd information i mitt undermedvetna. Jag kan liksom inte se vad pusslet ska föreställa, men eftersom jag har ett gäng lösa bitar så måste det finnas ett pussel. Det finns en massa frågor och konstateranden som fungerar som ledtrådar.
Varför måste jag vara så pedantisk hela tiden? Varför kan jag inte tycka att lagom är nog? Varför känner jag att om jag inte gör mitt bästa så kvittar det? Inget som är halvdant är värt nåt - jag måste vara bäst eller åtminstone så bra jag kan vara. Varför måste jag ha så höga krav på mig själv?
Varför lever jag som en fånge i min egen kropp och mina egna rädslor? Varför måste jag tvinga mig själv till att vara osynlig och medgörlig? Varför vågar jag inte släppa taget? Jag är stel som en pinne, jag vågar inte ens röra mig med vinden.
Varför vågar jag inte vara fysisk? Varför vågar jag inte säga och göra det jag själv vill? Hur har det kunnat gå så långt att jag inte ens vet vem jag är längre? Vad är det jag vill dölja? Jag vill ju inte vara nån annan än mig själv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Alla människor har ett pussel. Vissa ser tydligt vad det föreställer, har ramen lagd och bitarna färg- och motivordnade. Bara att lägga det. Hos andra ligger det huller om buller, vissa bitar upp och ner, och allting i en enda röra. Allting är beroende av allting annat men så fort man hittar någonting som verkar passa ihop så skiftar perspektivet.
Ofta behöver man hjälp av någon utomstående för att bringa ordning och hitta sina hörnbitar.
Och ja, jag läser din blogg. Noga och regelbundet. :-)
Då vet jag att jag inte är ensam om att känna att livet är som ett pussel. Det är skönt att tänka så, men ändå läskigt. Hur kommer det sig att det kan vara så lätt för vissa och så svårt för andra att se hur det hänger ihop?
Vad för slags utomstående ska man ta hjälp av? Nån nära vän, familjemedlem eller nån på nätet - som t ex du?
Tack, jag kan inte förklara hur skönt det känns att nån är intresserad av att hjälpa.
Skicka en kommentar